”The single biggest problem in communication is the illusion that it has taken place.”
Bernhard Shaw, irländsk författare; nobelpristagare 1925
Svenska idiom(*) är många, de är roliga och de har finurliga betydelser. Men. Olika personer kan tolka idiomen på olika sätt – just för att de är så finurliga.
(*) idiom är ett fast uttryck, vars innebörd inte framgår av de ingående ordens betydelse
1. ”Björntjänst”
Ordet ”björntjänst” kommer från en fabel av La Fontaine. Berättelsen handlar om en björn som ska vifta bort en fluga från en sovande man, men av misstag råkar slå ihjäl karln med sina starka ramar. Björntjänst betyder alltså att man – precis som Emil i Lönneberga – menar väl men att resultatet blir galet. Alltså är det ett negativt ord; björntjänster är inte bra.
Uttrycket har nu börjat bli riktigt problematiskt eftersom många tror att björntjänst är samma sak som ”bamsetjänst”. Tänk att det finns 32 företag i Sverige som har ”Björntjänst/er” i inbyggt i sitt namn! Vill man anlita ett företag som redan i namnet signalerar att de vill väl, men att allt nog kommer att gå fel ändå?
2. ”Lök på laxen”
Lök på laxen låter inte alls fel utan riktigt gott. Lite piffigt sådär på fredagskvällen. Men uttrycket betyder ’för mycket’ eller ’något som förvärrar’. Laxen ju är tillräcklig god som den är och löken alls inte något som behövs. Alla vi som gillar att ha finhackad lök på laxen blir ju självklart förvirrade av detta och vågar inte riktigt använda idiomet …
3. ”Grädde på moset”
Det är inte ovanligt att man stöter på skumma betydelseförskjutningar när man försöker utreda upphovet till ett idiom. Att slafsa på grädde på potatismoset låter ju förfärligt!
Men betyder faktiskt ”pricken över i”. Tydligen handlade det från början om äppelmos; den som vill ha grädde på moset nöjer sig inte med bara mjölk.
Dock finns det källor som säger att det i själva verket betyder ”tårta på tårta” och då är det ju inte underligt att man blir förvirrad – även om två tårtor staplade på varandra blir alldeles jättegott, så är ju tautologier onödiga … eller? Denna sistnämnda betydelse finns med i en låt av Stickan Andersson (som Snoddas framförde 1950):
De äter fat på fat
och alla pengar går till mat.
Vi vill ha grädde på moset,
grädde på moset,
grädde på moset mamma!
Mycket vill ha mer, typ.
4. ”Höja ribban”
De flesta tänker sig att ribb-metaforen bygger på en höjdhoppsribba – att höja ribban betyder alltså att ’öka kraven’. Detta är den korrekta tolkningen enligt ordboken. Men många associerar idag till en limbo-ribba istället. För dem innebär uttrycket alltså att man sänker kraven när man höjer ribban!
5. ”Förstämning”
Man kan knappast påstå att detta är ett uttryck som missförstås särskilt ofta, men när det skedde en gång i ett reklamblad i Höganäs, fick det oss att hoppa högt av förtjusning. (Är man samlare av språkfel så är man.) Vad är då förstämning i juletid? Något som sker i djup sorg eller bara i förskott?
/Olle & Lotten Bergman